Imorgon är det alltså dags för Stockholmsupplagan av Summerburst, där vi bland annat kommer att få se Alesso, en 21-årig svensk kille som betraktas som en världsstjärna på dansmusikscenen. I kölvattnet efter Swedish House Mafia har de svenska framgångarna inom denna numera extremhajpade genre saknat motstycke. Utöver Alesso har vi Avicii och nu börjar även Adrian Lux göra sig ett namn att räkna med.

Även om housemusik inte  är min kopp av te (underdrift) så kan jag omöjligt blunda för att det är så här populärmusik låter 2012. Överallt, inte bara runt Stureplan, hör man untz-untz, untz-untz. Om housemusiken fortsätter att växa på samma sätt som den gjort hittills kommer alla Harry’s runtom i Sverige inom kort att ersätta Summer of 69 med Fade into darkness som allsångslåt. Och det, mina vänner, är anmärkningsvärt.

Det jag försöker säga med det här inlägget är att jag, min svåra gitarranglofili till trots, ändå känner en stor beundran inför vad dessa unga människor har åstadkommit. De har fått en hel värld att dansa, och är det inte det musik i grund och botten handlar om?

Avicii – Levels