Det här inlägget skrev jag för en vecka sedan men fick upp det på fel sätt!

“Under gårdagens tävlingar på Bislett kom min roll att bli åskådare. Inte helt otippat. 500 meter/100 meter skejt, nej jag är inte tillräckligt rapp. Här är en bild från damernas semifinal på 100 m där junioren Stina Nilsson tog sig vidare till final. Imponerande snabb, grattis till segern och världsrekordet!”

När jag trodde att inlägget las upp var jag på G på äventyr, mot varmare breddgrader… Håll utkik för inom kort kommer jag att berätta om vart jag befunnit mig den senaste veckan!

Imorgon är det dags för mig att ta väskan och dra till Oslo! Sprint på Bislett och nu snackar vi riktig sprint. 100 meter och 500 meter. Platt mark. Jag har aldrig kört någon supersprint tidigare så det här blir något helt nytt!

Guinnes rekordbok kommer att vara på plats för att dokumentera tävlingarna för här ska världsrekord sättas. Är du i Oslo tycker jag verkligen att du ska ta chansen att följa tävlingarna på plats! Och råkar du inte vara där så sänder även TV4 Sport tävlingarna 18,30-19,30 imorgon, torsdag. Läs mer på hemsidan.

Jag har helt glömt av att berätta här i bloggen att jag är med i senaste numret av ELLE!

På sidan 152-153 hittar ni mig poserande vid en bubbla, i färd med att packa det sista inför skidsemestern. Den är rätt passande i tid. WC-avslutningen är gjord. Våren är här. Jag är helt klart redo för semester där jag gärna tar med skidorna i packningen! Stilen är 50-tal och fotografen Emmelie Åslin hade gjort ett storjobb med förberedelserna inför fotningen. Skidorna vid bilen är original och fram till fotodagen var de oanvända. Jag fick äran att göra premiärturen på dem! Vill ni se resultatet och läsa intervjun i sin helhet finns tidningen ute i butiken nu under mars/april månad.

Och är ni sugna på att se ännu fler bilder från fotningen uppe på Norra Berget i Sundsvall så tycker jag att ni klickar er vidare till Mediagalleriet på min hemsida!

Då var tävlingarna igång även i Falun och det är med en härlig känsla som jag följer herrloppet från min fåtölj på hotellrummet just nu.

Jag lyckades skejta in som tvåa på dagens lopp, slagen endast med 6 sekunder av suveräna Marit Björgen. Så torsk idag igen men det kan jag ta för med mig fick jag en härlig känsla! Jag och Larry testade skidor tillsammans och vi var snabbt överrens om vilket par som vi skulle ställa på startlinjen. Det har varit en varm dag ute i spåren idag precis som prognoserna lovat och därför beslöt arrangörerna sig för att salta banan. Ett mycket bra beslut tycker jag för spåren höll bra. Jag var fokuserad på att söka de hårda partierna där det kostar mindre energi för att ta sig fram men ändå ha en känsla för att vägen inte ska bli alltför lång att vandra. Ibland kändes det nästan som att jag var snubblande nära att fälla mig själv på avspärrningarna och wiboardsen just för att jag valde att åka så nära de hårdare kanterna. När jag stack ut från startgrinden var det med en inställning om att idag får det göra ont. Idag ska det göra ont! Det finns inte mycket att hålla igen. Även fast distansen kan upplevas kort så gäller det att disponera krafterna rätt. Du måste orka jobba över krönen för att få med dig farten till utförskörningarna.

Jag tog ledningen i mål och fick behålla den tills Marit korsade mållinjen. Nu ligger jag ca 20 sek efter Marit i finaltour och jag har lyckats plocka några poäng på Kikkan efter dagens lopp. Den här lappen låg och väntade på mig i min väska efter att jag värmt av:

Det måste ha varit torsken från igår!

Final och en fjärdeplats kan jag skriva i protokollet när första distansen är genomförd av finaltour. Viktiga bonussekunder inför den avslutande jaktstarten! Jag har haft en superrolig dag kring slottet idag. Publiken var med oss! Ett härligt tryck runt den 1060 meter långa banan. Sol och fint väder. Roberto och Robin var i kanonform och levererade som alltid när de är speakrar. Banan var fin och Wassberg har gjort ett kanonjobb med spårdragningen. Spåren började och slutade perfekt in och ut ur kurvorna. Tidsschemat höll. Eliasson shakeade ben som aldrig förr! Tre grabbar tog sig vidare från kvalet och fyra svenska damer fick chansen att starta i kvartsfinalerna. Mina skidor satt där de skulle när jag attakerade Lejonbacken. Jag var med i starten och det var en härlig känsla. Pang pang liksom! Och när jag fick ligga bakom i stakningen fick jag chansen att vila upp mig innan upploppet. Det träffade. En viktig mental vinning att få slappna av för en stund innan det var dags att forcera sista backen.

Formen är mycket god och jag känner mig rapp! Ska bli så himla skoj att fortsätta tävlingarna i Falun! Och även fast jag torskade mot Björgen idag så är fyra på klassisk sprint ett fall framåt för mig. Lovar gott! Dagens fina form la jag grund till igår. Igår kväll var jag på middag med Björgen där hon bjöd på några hemligheter bakom hennes succé! Hon har lagt om kosten inför säsongen 09/10 och äter mer fisk numera. Det har hjälpt henne att hålla sig mer frisk och även fått en bättre återhämtning. Så igår serverades det en fantastiskt god middag där fisk och skaldjur var på menyn! Mums! Tack till Marit och hennes samarbetspartner Norsk Sjömatsråd för min fina återhämtning under dagen!

Jag känner mig oförskämt fräsch nu när jag sitter på tåget från Arlanda. Oförskämt för att det bara är sju timmar sedan jag gick i mål. Jag är inte fräsch så att jag är sugen på att ställa mig på en ny startlinje, inte ett dugg! Något sådant sug finns inte hur mycket jag än letar. Men pigg på ett sätt som jag inte fått känna av på en stund. Fast jag tippar även på att min energinivå kan åka lite berg-och-dal-bana det närmsta dygnet. Gäller att passa på att göra något av den överskottsenergin medan den hälsar på!

Dagens lopp genomfördes i strålande solsken och plusgrader. De plusgraderna gjorde det lite extra kämpigt i spåren. Lika för alla, absolut, men det var till att jobba alla de trettio tusen metrarna för du fick ingenting gratis. Puh! Energinivån känns betydligt högre jämfört med då. Den är högre än vad den var när jag korsade mållinjen och strax efter bytte till torrt och till löpskor. Det pirrar inte av trötthet i hela kroppen som det gjorde när jag satt nedsjunken på en stol vid lunchen. Bara i halva kroppen numera.

Det är en skön känsla att vara trött! Den där pirrande känslan som påminner mig om att jag har tagit i och jobbat hårt. Pushat kroppen och även utmanat det mentala. Fortsatt även när huvudet ropat stopp, stopp, stanna! Extra skönt är det med vetskapen om att imorgon väntar mig en vilodag. Hemma. Oh vad lyxigt det ska bli! Tid för att fylla energinivån för på tisdag väntar en ny tågresa.

Vi hörs!

…men inte längre än så! Det gick fort ut från start och när de andra la in en extra växel i branten kändes det som att jag parkerade. Den spända åkningen jag presterat i första stigningen tog ut sin rätt. När rätta flytet inte hittas slösas onödigt med energi. Och idag åkte vi en bana som kostade massor av kraft å energi! Men trots parkeringen hade jag med mig i tankarna att det kan ske incidenter i de isiga kurvorna. Kämpa hela vägen för du vet aldrig vart heatet tar vägen. Jag försökte utmana ryskan om fjärde platsen men avståndet upp var för långt och upploppet kort. Hon gick vidare till final å jag fick ge mig ut på distansspåren för att värma av.

Nu är vi påväg till nästa äventyr. Efter en övernattning i Stockholm drar vi vidare till Drammen för sprinttävlingar på onsdag. Klassisk sprint och det på Drammens gator. Första gången jag får uppleva denna WC! Spännande!

Idag bjöd Lahti på strålande solsken och klarblå himmel. Riktigt fint vårväder där det värmer skönt i ryggen på de soliga partierna men fortfarande inte värmer så mycket att snön förändras. Stabila förhållanden med stenhårda spår på klassiska banan och lite mera socker ut på skejtslingan.

Klockan elva och trettio smälldes startskottet av. PANG. Ett startfält med sjuttiotvå taggade damer som gav sig iväg på de femton kilometerna med skidbyte. Jag var skapligt med de första kilometerna men någonstans där i de branta knixarna tappade jag ryggen på tätgruppen och mjölksyran gjorde sig påmind i min kropp. Jag försökte springa på i saxningen men luckan framåt blev allt större. Jag hade lite problem med att få fast de skidor jag valt för dagen. Det var bra fäste men inte det pangbett jag behövt för att trumma på ännu fortare uppöver. Och framförallt hittade jag inte det där flytet i åkningen som behövs för att kunna ge de bästa en match. Det var inte stressigt som i Tjeckien men inte rätta trycket i frånskjutet. Själva skidbytet gick helt okej för mig och omställningen från klassiskt till skejt skapade heller inga problem. Jag kunde med ett lugn arbeta mig uppåt i fältet och jaga ikapp de ryggar som fanns inom synhåll för mig. Alla utom de fyra norskorna längst fram vill säga. Jag kände mig stark på skejtdelen och valde att dra större delen av loppet. Formen är det inget fel på och resultatet är jag nöjd med. Jag vet däremot att jag kan bättre i klassiskt.

Så vad gäller flyt i åkningen får jag en chans att finna det redan imorgon när klassisk sprint står på programmet. Det ska bli superskoj!

Nu ska jag kika färdigt på damernas skidskytte innan det är dags för jogg med brudarna.

GRATTIS Carl-Johan till bronset och så håller jag alla tummar för de svenska damerna borta i Ruhpolding!

Sitter på tåget påväg mot Arlanda just nu och passerar snart Uppsala. Nu är väskan packad och redo för turné igen där den första destinationen är Lahti i Finland. På lördag kommer jag att åka 15 km Skiathlon och det är det fjärde Skiathlonloppet för mig den här säsongen. Det känns som att jag börjar få rutin på det där med skidbyte. Jag är säker på att de tuffa banorna i Lahti kommer att vara utslagsgivande och att avstånden kan bli stora. På söndag väntar sedan klassisk sprint. Det har varit min melodi hittills den här säsongen. Jag hoppas att kunna åka stort och fort. Avslappnat och aggressivt på samma gång. Med rappa steg få forcera de branta uppförsbackarna. Få känna den där härliga träffen när allt stämmer i stakåkningen.

Jag har haft jättebra dagar hemmavid och känner verkligen att jag har hunnit med att landa. En och en halv vecka har känts som en lååång tid. Inte varje dag men för det mesta. Förutom att träna har jag varit åskådare på draghundstävling, bakat bröd efter recept av Johan och Anna Olsson, haft besök av lillasyster, strosat på stan, lagat massor med mat, skaffat mig långfärdsskridskor. När jag reser iväg nu känner jag att jag har struktur och ordning på mycket. Det är skönt. Att ha koll på grejer har fått mig laddad med energi och fylld av tävlingssug!