Det finns två drömmar om EU.

Den ena är maktelitens dröm: Så mycket makt som möjligt flyttas till Bryssel. Lagstiftning, skatter, utbildning, forskning, transporter och det mesta annat centralstyrs av EU och dess byråkrater. Ekonomin är centralplanerad och man har en valuta i hela EU.

Den andra är folkets dröm: Ett öppet EU där människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt. Där de flesta beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Ett Europa där vi ser mångfald och olikheter som en tillgång, inte som ett problem.

I dag är det maktelitens dröm som håller på att bli verklighet. Trots att det visat sig att den härskande klassen har misslyckas med till exempel valutasamarbetet (euron) och tillväxten – så är receptet från våra herrar att de vill ha mer av samma sak.

Centralstyrning och kommandoekonomi fungerar inte. Till att börja med är det fel att tro att politiker och byråkrater är bättre än alla människor och företag på marknaden på att hantera ekonomin. Vidare hindrar politisk styrning tillväxt och utveckling. Och när man gör fel i ett centralstyrt system, då drabbas alla.

Att bekämpa maktelitens EU är inte lätt. Oppositionen är spridd i länder med olika språk. Nationella, regionala och lokala myndigheter har lärt sig att “respektera” EU:s auktoritet. EU-kritiken skitas ofta ner av att delar av den är unket nationalistisk eller främlingsfientlig. Och det är i största allmänhet svårt att få igång en bred samhällsdebatt om demokrati och samhällets styrelseskick.

Men nu har vi nått en kritisk punkt. EU riskerar att kollapsa under sin egen tyngd. Valuta-krisen kan komma att kasta Europa ut i kaos redan innan sommaren är över. Politiskt storhetsvansinne och korporativistiska tendenser hotar demokratin, våra rättigheter och den öppna och fria marknaden.

Härifrån finns två vägar: Antingen låter vi EU-eliten hållas. Då kommer vi att få ett trögt, fattigt och auktoritärt EU. Eller också säger folket ifrån. Vi kan välja öppenhet, frihandel, tillväxt, mångfald och frihet som byggs på starka demokratiska fundament istället.

Politikerna kan säga vad de vill – men makten att välja väg ligger fortfarande hos folket. En förutsättning är dock att det formuleras sunda, kloka EU-kritiska politiska alternativ. Och sådana lyser än så länge nästan helt med sin frånvaro.

HAX

Läs även min privata blogg: www.henrik-alexandersson.se – där jag just nu bland annat skriver om den nya svenska rasbiologin.