Finansmarknadsminister Peter Norman anser att de statliga AP-fonderna ska “skärpa sitt miljö- och klimatarbete“. Tänk. Jag tycker att de ska förvalta landets pensionspengar på bästa sätt. Utan pekpinnar.

I vissa fall kan investeringar i miljöteknik garanterat vara bra. AP-fondernas beslut ska dock baseras på ekonomiska värderingar om långsiktig avkastning, inte på politiska beslut om vad som anses viktigt för stunden. Gör om, gör rätt.

Sveriges flagga

Text: Karl Gustav Ossiannilsson
Musik: Hugo Alfvén

Flamma stolt mot dunkla skyar,
likt en glimt av sommarens sol
över Sveriges skogar, berg och byar,
över vatten av viol.
Du som sjunger, när du bredes,
som vår gamla lyckas tolk:
solen lyser! Solen lyser!
Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.

Flamma högt, vårt kärlekstecken,
värm oss, när det blåser kallt!
Stråla ur de blåa vecken,
kärlek mera stark än allt!
Sveriges flagga, Sveriges ära,
fornklenod och framtidstolk.
Gud är med oss, Gud är med oss
Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

Glad nationaldag på er!

I dag har Demoskop presenterat intressanta siffror över väljaridentitet. Där kan man bland annat utläsa att 33 procent av de moderata väljarna samt 14 procent av det totala antalet väljare ser sig själva som konservativa. Det kan jämföras med de 10 procent som ser sig själva socialister.

Trevliga siffror och det tål att tänkas på vad som kan göras för att fortsatt attrahera dessa nu när vi närmar oss valår.

Vissa förslag är egentligen för konstiga för att kommentera, men jag kan inte låta bli (trots att jag nästan tror att det hela är en tidningsanka).

I Gislaved vill man byta titel på brandmännen. Från det traditionella brandman, till… handläggare. Förevändningen sägs vara en avmaskulinisering av yrket.

Inget i sak kommer dock förändras. Kraven kommer fortsatt vara desamma, yrkesuppgifterna likaså. Det stora merparten av alla brandmän kommer således även fortsatt att vara män. Fast med en annan titel, som ingen troligtvis kommer att använda.

Vad är nyttan?

I Katrineholms kommun ligger ett av Sveriges största gods, Ericsbergs slott. Det är formellt sett inget slott (eftersom någon kunglighet aldrig har ägt det) men dess arkitektur och storlek gör det svårt att endast tänka på som herrgård. Mangårdsbyggnaden är en imponerande barockskapelse och ytmässigt (har jag för mig) har bara Harg i Uppland en större areal.

I dag var det den traditionsenliga gudstjänsten i gårdskapellet samtidigt som man slog upp portarna för det nya caféet. Fullsatt var bara förnamnet. I vanliga fall kommer man inte in i kapellet men parken och caféet är väl värda ett besök.

Det vore synd att säga att jag samlar på äldre saker som har med Högerpartiet att göra (jag har alldeles för få saker nämligen). Däremot tycker jag att det är ganska roligt att köpa på mig objekt när tillfälle ges.

Eller ja, jag samlar ganska aktivt på pins med anknytning till Allmänna Valmansförbundet, Högerpartiet, SNU (innan 1934) och Ungsvenskarna men andra saker har jag inte så mycket av. Några böcker och några skrifter bara.

Gårdagens brev, innehållande två köp från Tradera, var därför ett välkommet tillskott till den mer allmänna samlingen. Särskilt roligt var fokuset på Stockholm kommunfullmäktige.

I går medverkade jag i Radio Sörmland i en diskussion om Kungens födelsedag och Drottning Beatrix abdikation. Ni kan lyssna här. Jag kommer in ca 15 minuter in i programmet.

Glad Valborg, och ett fyrfaldigt leve för hans majestät Konungen!

Island är ett litet land. Vill man göra en valmässig jämförelse med Sverige så är det mest rättvisande att konstatera att Islands nationella val motsvarar lokalvalet i Göteborg. På ett ungefär i alla fall, om man ser till antalet röstberättigade. Islands parlament Alltinget består av 68 platser, vilket även kan jämföras med kommunfullmäktige i Stockholm stad som har 101. Sannolikheten för att man som isländare känner en Alltingsledamot känns därför väldigt högt. Det gör onekligen att närheten till “makten” är stor på Island. I alla fall teoretiskt.

Hur som helst: Grattis Island som i helgen röstade bort den rödgröna majoriteten till förmån för den borgerliga oppositionen. Se till att hålla ordning på ekonomin den här gången.

Mellan åren 1997 och 1999 gav Konservativa sällskapet ut tidskriften Contextus. Där medverkade personer som Stefan Olsson (i dag chef på tankesmedjan Frivärld), Hans Stigsson (i dag på Norrköpings tidningar), Fredrik Haage (i dag talskrivare åt Göran Hägglund och Hans Wallmark (i dag moderat riksdagsledamot) med flera.

Sedan några år tillbaka, tack vare Konservativt Forum, finns de artiklar som publicerades i Contextus i digital form på nätet. Jag rekommenderar att den som är intresserad av den svenska konservativa debatten i slutet av 90-talet går in och tar sig en titt.